Nordisk familjebok

Sveriges första encyklopedi av nationalkaraktär. Kom totalt i 4 upplagor 1875-1955.

Första upplagan

Bokförläggaren Christian Emanuel Gernandt är initiativtagaren till Nordisk familjebok. Namnet, som ter sig lite udda för att vara på en encyklopedi, torde vara inspirerat av den av Gernandt utgivna Svensk familj-journal. Hans drift att ge ut en nationen gagnande encyklopedi var ingalunda en affärsidé i förstone, utan ett företag i fosterlandets tjänst.

Till redaktör anställdes lektorn Nils Linder. Arbetet påbörjades i augusti 1874 med att man satte upp en lista på uppslagsord lämpliga för det kommande verket. En stor redaktion uppbands och arbetet med att skriva artiklar tog snart sin början. Redan i maj året efter kunde det första häftet distribueras till allmänheten.

Avsikten var att verket skulle komma att bestå av c:a 60 häften, det vill säga 6 band. Kostnaden för häftena utlovades bli 75 öre, och med detta skulle hela verket kosta 45 kronor. Uppslagsverket fick ett mycket gott mottagande och antalet abonnenter uppgick snart till över 6000, ett för svenska mått stort antal. 

Det stod snart klart att antalet band skulle kunna komma att öka. Redan under utgivningen av de första häftena påpekades det från flera håll att sex band inte skulle räcka till om ursprunglig hastighet genom alfabetet bibehölls. Även tidsplanen visade sig väldigt snart vara rent önsketänkande, och för att skynda på arbetet beslutade man att verket skulle ledas av tre redaktörer. När Nils Linder avgick 1880 fick han sålunda tre efterträdare. 

Familjeboken var en dyr affär för utgivaren, och 1883 drogs företaget med en kapitalförlust på nära 200 000 kronor, det mesta taget ur Gernandts personliga förmögenhet. 1885 stod konkursen och knackade på dörren, men med sitt fosterländskt främjande verk och dess popularitet i ryggen dristade sig Gernantd att söka statsbidrag hos Kungl. Ecklesiastikdepartementet (nuv. utbildningsdepartementet). I ansökan, där nyttan av ett dylikt verk påtalades å det varmaste, framkom att planen nu var att verket skulle omfatta 14 band och vara färdigutgivet c:a 1890. Ansökan bifölls, och arbetet för att avsluta verket i tid stramades upp. Ytterligare en redaktör anställdes, för att ensam handha artiklarna på den omfångskrävande bokstaven ‘S’. Icke desto mindre höll inte varken tids- eller omfångsplan, och när verket var färdigt i september 1894 bestod det av hela 18 band, och var därmed utan jämförelse det största uppslagsverk utgivet i Sverige. Abbonnentpriset för hela verket låg på c:a 135 kronor, inbindning icke inberäknat.

Nordisk familjeboks förstaupplaga såldes i c:a 6400 exemplar. Band 18 avslutas med 26 sidor rättelser, komplett medarbetarlista, samt 12 sidor slutord av Rosén och Westrin rörande verkets tillkomst. 

Mellan 1895 och 1899 gavs ett supplement i två band ut, och verket består sålunda av 20 band. 

Nordisk familjebok, första upplagan
Band# Utg. år Omfång Redaktör
1 1876 A-BAROGRAF Nils Linder (A-EL)
2 1878 BAROMETER-CAPITULARIS
3 1880 CAPITULIUM-DUPLIKANT
4 1881 DUPLIKATOR-FOLKVANDRINGEN
5 1882 FOLKVISOR-GRIMNESMÅL Bror Ferdinand Olsson, John Rosén, Theodor Westrin (EM-HEMMAN)
6 1883 GRIMSBY-HUFVUDSKATT
7 1884 HUFVUDSKÅL-KAFFARIA John Rosén, Theodor Westrin (HEMMANS-R)
8 1884 KAFFRER-KRISTDALA
9 1885 KRISTENDOMEN-LLOYD
10 1886 LLOYD-MILITÄRKOLONI
11 1887 MILITÄRKONVENTIONER-NÅDAVAL
12 1888 NÅDEMEDLEN-PONTIFIKAT
13 1889 PONTIN-RUETE
14 1890 RUFF-SOCKENSTÄMMA Dr. Bernhard Meijer (Bokstaven S)
15 1891 SOCKER-TENGSTRÖM
16 1892 TENIERS-ÜXKULL John Rosén, Theodor Westrin (T-Ö)
17 1893 V-VÄRING
18 1894 VÄRJA-ÖYNHAUSEN
19 1896 Supplement: A-BÖTTINGER Theodor Westin (Supplementet)
20 1899 Supplement: C-ÖXNEVALLA



 

Andra upplagan

Nordisk familjeboks förstaupplaga förelåg färdigutgiven 1899, men redan tre år senare började man planera en andraupplaga. Ett nytt bolag bildades, Nordisk familjeboks aktiebolag, och till detta knöts Theodor Westrin, som varit förstaupplagans drivande kraft på slutet. Han var också verkets huvudredaktör från och med bokstaven D. På grund av ohälsa avsade han sig huvudredaktörsskapet till en början, och Dr. Bernhard Meijer, som haft hand om bokstaven S i förstaupplagan, var verkets huvudredaktör för bokstäverna A-C. 

Redan från början stod det klart att den nya upplagan skulle bli än mer omfångsrik än den första. Artiklarna omarbetades och förlängdes, fler uppslagsord tillkom och en satsning på att göra verket rikt illustrerat gjorde sitt för att öka omfånget. 

Beträffande illustrationerna införde man mängder av porträtt i spalterna, en hel del kartor samt framför allt de färglagda planscherna från Bibliographiches Institut i Leipzig, utgivare av Meyers Konversationslexikon. Dessa planscher hade tidigare förekommit i Meyers femteupplaga från 1897, och bidragit till detta verks berömdhet. Kring 1917 frångick man de tyska planscherna och producerade egna i liknande stil. 

Verket blev snabbt populärt, och redan i oktober 1904 kunde man räkna över 10 000 abonnenter, en siffra som stigit till 23 000 tio år senare och som stannade på 42 500 exemplar när verket var klart 1926. 

Verket såldes dels obundet i häften, dessutom i två olika halvfranska bindningar, en i tjockt skinn med blindtryck, en i rött skinn med guldtryck på ryggarna. Dessa båda bindningar hade varsin variant av den så karakteristiska ugglan på ryggarna. Det utgavs dessutom en bibliofilupplaga på tjockare papper och med tjockare pärmar. Denna är extremt sällsynt. Det står på ett försättsblad i denna att den tryckts i 200 numrerade exemplar, men detta är nog att betrakta som ett maximumtal. Det är troligt att det verkliga antalet bibliofilutgåvor stannade på ett lägre antal.

Den klassiska

uggleinbindningen.



 
Nordisk familjebok, andra upplagan
Band nr. Utg. år Omfång
Band 1 1904 A-ARMATI
Band 2 1904 ARMATOLER-BERGSUND
Band 3 1905 BERGSVALAN-BRANSTAD
Band 4 1905 BRANT-CESTI
Band 5 1906 CESTIUS-DEGAS
Band 6 1907 DEGEBERG-EGYPTOLOG
Band 7 1907 EGYPTOLOGI-FEINSCHMECKER
Band 8 1908 FEISS-FRUKTMÖGEL
Band 9 1908 FRUKTODLING-GOSSENSASS
Band 10 1909 GOSSLER-HARRIS
Band 11 1909 HARRISBURG-HYPEREIDES
Band 12 1910 HYPEREMI-JOHAN
Band 13 1910 JOHAN-KIKARE
Band 14 1911 KIKARSIKTE-KROMAN
Band 15 1911 KROMAT-LEDVÄSKA
Band 16 1912 LEE-LUVUA
Band 17 1912 LUX-MEKANIK
Band 18 1913 MEKANIKER-MYKALE
Band 19 1913 MYKENAI-NORRPADA
Band 20 1914 NORRSKEN-PAPROCHI
Band 21 1915 PAPOA-POSSELT
Band 22 1915 POSSESSION-RETZIA
Band 23 1916 RETZIUS-RYSSLAND
Band 24 1916 RYSSLÄDER-SEKRETÄR
Band 25 1917 SEKT-SLÖJDSKIFLING
Band 26 1917 SLÖVE-STOCKHOLM
Band 27 1918 STOCKHOLM NYNÄS JÄRNVÄG-SYRSOR
Band 28 1919 SYRTENVIKINGARNA-TIDSBESTÄMNING
Band 29 1919 TIDSEKVATORN-TROMPE, SVERIGES KARTA
Band 30 1920 TROMSDALSIND-URAKAMI
Band 31 1921 URAL-VERTEX
Band 32 1921 WERTH-VÄDERKVARN
Band 33 1922 VÄDERLEK-ÄÄNEKOSKI
Band 34 1922 Ö-ÖYSLEBÖ, SUPPLEMENT AA-CAMBON
Band 35 1923 SUPPLEMENT CAMBRAI-GLIS
Band 36 1924 SUPPLEMENT GLOBE-KLÖVESS
Band 37 1925 SUPPLEMENT L-RIKSDAG
Band 38 1926 SUPPLEMENT RIKSDAGENS BIBLIOTEK-ÖYEN, TILLÄGG


Upplagorna 3 och 4 kommer att behandlads senare.

[Tillbaka till huvudsidan]


Denna sida skapad 980114. Senast ändrad: 981014
Copyright ©Christofer Psilander.
Materialet på denna sida får endast citeras med angivande av källan.
URL:http://www.svenskauppslagsverk.com
personer har besökt denna sida.